onsdag 2 januari 2013

Min arbetarklasskada


Några dagar innan julafton fick jag veta att jag har blivit utförsäkrad. Igen. Det innebär att Försäkringskassan bedömer att jag inte längre har rätt till ersättning på grund av min ryggskada. När jag skriver det här ligger jag, som så många kvällar, på rygg på golvet hemma i vardagsrummet med en stol under benen för att lindra värken och med smärtstillande i kroppen. Det här är min erfarenhet av de skärpta regler och införandet av fasta tidsgränser i sjukförsäkringen som Alliansen införde 2008. Jag är en av de 60 000 som har utförsäkrats hittills.*



Skadan

Historien började 2001 när jag jobbade extra en sommar som personlig assistent. Jag var 20 år gammal och hade börjat plugga på universitetet, under sommaren började jag jobba på timmar på ett serviceboende för att tjäna in lite pengar mellan terminerna. En dag på jobbet skulle jag hjälpa en förlamad man upp ur sängen och till hans rullstol. Det fanns ingen lift eller andra hjälpmedel. Egentligen ska man inte jobba själv vid sådana tillfällen men en arbetskamrat hade instruerat mig hur man lyfter någon själv och utan lift, så jag gjorde som jag blivit visad. 

Att lyfta en vuxen människa utan styrsel i kroppen är inte lätt och i vridmomentet mellan säng och rullstol började personen glida till ur mitt grepp och jag fick ta i allt vad jag kunde för att inte tappa greppet och låta personen ramla i golvet. Pang. Jag kände direkt att något gick fel i ryggen. Jag fortsatte att jobba den dagen och några dagar till trots att jag kände av smärtan i ryggen. Jobbet som personlig assistent är väldigt varierande så arbetet dessa dagar innebar allt från städning, hjälp med personlig hygien och vardagsbestyr till monterande av IKEA-möbler som personen jag assisterade hade köpt och som jag bar upp i lägenheten och byggde ihop.

Men ryggen blev sämre och sämre och till slut kunde jag inte fortsätta jobba. Jag jobbade på timmar så jag sjukskrevs aldrig utan bokade helt enkelt inte in några nya pass. Jag gjorde en anmälan om arbetsskada men eftersom jag inte blivit sjukskriven godkändes inte skadan som arbetsskada, jag hade inte tillräckligt mycket frånvaro från arbetet. 

En studie genomförd av Inspektionen för socialförsäkringen (IFS) har också visat att det är mycket svårare för kvinnor att få sina arbetsskador godkända än för män. ”I de ärenden där Försäkringskassan under åren 2009-2010 prövade om sjukdom orsakats genom skadlig inverkan i arbetet bifölls 24 procent av ansökningarna från kvinnor och 39 procent av ansökningarna från män.” Flest anmälningar av arbetssjukdom bland kvinnor görs av vård- och omsorgspersonal. Bland kvinnor inom vård- och omsorgsyrken som anmält arbetsskador beviljades endast 5 %.** Vad man inte alltid tänker på samtidigt som det är helt självklart är att de vanligaste arbetsskadorna är skador som inte bara sker i arbetet utan specifikt i arbetarklassyrken. Jag tänker att min skada är en arbetarklasskada och en kvinnoarbetsskada.

Jag fortsatte att studera en termin på universitetet men inte ens det fungerade till slut. Smärtan blev starkare och starkare och jag klarade bara att var uppe några timmar innan jag var tvungen att hålla mig i sängläge igen. Det tog lång tid för vården att konstatera vad som hade hänt med min rygg men till slut fick jag, efter mycket eget tjat, tid för en magnetröntgen och resultatet visade på diskbråck. Till operation var det väntetid på flera månader och jag hann åka in akut då smärtan blev för stark och jag las in på sjukhuset för att kunna få starkare smärtstillande i form av ketogan intravenöst. Efter en vecka på sjukhus blev jag så opererad. 

Återhämtningen tog tid men jag blev snart mycket bättre. Jag fick känningar av ryggen ibland men kom upp i heltidsarbete. Ryggskadan kom dock tillbaka och två år efter den första operationen fick jag göra en till. Och två år efter den andra operationen hade jag så svåra besvär att jag var helt sängliggande och man beslutade att göra en tredje operation, denna gång en steloperation. Den trasiga disken i ryggen togs bort och man satte in en protes av tantal och metallstag som fixerade kotorna runt den utbytta disken. Man transplanterade benmassa från höften för att stabilisera runt området i ryggraden. Efter den tredje operationen har jag återigen varit bättre och klarat arbete på 75 % men med daglig smärta och väldigt begränsat liv. Att sitta eller stå klarar jag bara några timmar utan att få en outhärdlig smärta och förstörd sömn som resultat.


Utförsäkringen

2011 kom så smällen. Försäkringskassan bedömde att jag inte hade rätt till sjukpenning. Försäkringskassan förde över mig till Arbetsförmedlingen men de bedömde att jag var för sjuk för att arbeta. Till slut kom vi fram till en kompromiss, som jag kände mig tvungen att godta, där jag gick upp på heltid hos min arbetsgivare med stor möjlighet att jobba hemifrån och med flexibla arbetstider. Belastningen blev dock för mycket för min rygg och efter ca tre månader fick jag en ny skada på disken en nivån ovanför den som tidigare krånglat. Röntgenbilderna visade även på vätska i muskulaturen, troligen orsakad av en muskelbristning i området. Efter den senaste skadan har jag bara klarat av arbete på halvtid och med värre smärta än innan. Så jag blev sjukskriven på nytt på 50 %. Sjukgymnastiken har inte hjälpt och en ny operation rekommenderas inte eftersom det är svårt att garantera att det verkligen kommer att hjälpa.

Tillbaka till nutiden. Några dagar innan julen 2012 beslutade Försäkringskassan återigen att jag klarar heltidsarbete och avslutar därmed utbetalningen av sjukpenning lagom till julafton. När jag visar läkarintyg som säger att jag riskerar nya eller försämrade skador av att arbeta mer svarar de att de inte kan betala sjukpenning preventivt. Så nu är jag utförsäkrad igen. Eftersom jag vägrar riskera en ny skada har jag nu ansökt om tjänstledighet från mitt jobb på deltid. Pengarna får jag klara mig utan. Jag har en lön som gör att jag kommer att klara mig och jag har en sambo som har jobb. 

Hur mycket besvär det här än har orsakat mig så tänker jag på alla de som inte har ett skyddsnät runtomkring och där en utförsäkring kan leda rakt in i fattigdom. Jag tänker på att när man är sjuk orkar man inte alltid kämpa. Jag tänker på att när man misstänker fusk inom sjukförsäkringen så införs omänskliga tidsgränser, misstro, kontroll och avslutade utbetalningar. När man misstänker fusk och svartarbete inom hushållsnära tjänster så införs RUT. Jag tänker på artikeln jag läste om att antalet utförsäkrade som meddelar Försäkringskassan att de tänker ta sitt liv har ökat med över 3000 % sedan 2008, då de nya sjukreglerna infördes.***

Jag tänker att det här inte är värdigt dagens Sverige.






9 kommentarer:

  1. Vad bra skrivet, det är inte klokt att det är så här det funkar idag! Blir bara så arg!

    Tänkte fråga om det är ok att jag länkar till ditt inlägg på min blogg, tänker att det är fler som borde läsa som kanske inte förstått hur det kan vara.

    SvaraRadera
  2. Tack! Du får gärna länka, det är bara bra om fler förstår hur reglerna funkar.

    SvaraRadera
  3. Det är för jävligt - Man blir förbannad.

    SvaraRadera
  4. Det är så vidrigt hur det behandlar dig :(
    Så här får det inte gå till!!!
    Finner inga ord!

    SvaraRadera
  5. Detta är omänskliga regler som är införda av den nuvarande skitregeringen :(
    Det ger inget hopp för mig som har problem med ryggen,jag får inte ens nån ordentlig utredning utan skickas hem med diklofenak & andra tramspiller.
    Att vara kvinna i Sverige och ha ont/ en skada/ långvarig sjukdom är inget bra, då har man ingen framtid. Om du som har en så omfattande och dokumenterad skada inte får ersättning, vem får då?
    Skicka ditt blogginlägg till nuvarande regeringen och se vad de har att säga.
    Kämpa på! <3

    SvaraRadera
  6. Tack för att du berättar. Jag är också utförsäkrad och bloggar en del om det. Delar vidare ditt inlägg. Hoppas vi förbättrar på något sätt!

    SvaraRadera
  7. Jag har bloggat om det som du skrivit, Ina:

    http://martinmobergsblogg.blogspot.se/2013/01/hur-det-ar-att-falla-i-onad-i.html

    Det gäller att fortsätta att om och om igen föra fram hur det är att falla i onåd i Alliansens kalla Sverige....

    // Martin

    SvaraRadera
  8. Tack för stöttande ord! Över 1800 personer har nu läst det här inlägget. Det här stödet tar jag med mig nu när jag ska börja försöka formulera någon slags överklagan.

    Malin, jag hade också svårt att ens få rätt diagnos från början. Om du har långvariga problem, försök se till att få en magnetröntgen. Vanlig röntgen visar bara skelett och inte "mjukdelar" som diskar t ex. Håller tummarna för att du ska bli bättre och orka stå ut!

    TantMango, tack för att du delar. Utförsäkring är verkligen så vidrigt när man har fullt upp med problemen med hälsan.

    Martin, tack till dig med för att du sprider texten vidare, bra skrivet! Jag följer din blogg, alltid bra och viktiga ämnen.

    SvaraRadera
  9. Jag förstår verkligen inte hur de kan göra så här! Det skrämmer mig. Oerhört. <3

    SvaraRadera

Related Posts with Thumbnails